Göran Hägglund (kd) debatterar med Peter Eriksson (mp) i Studio Ett. Hägglund säger att ett stort problem med ”kvotering” skulle vara att föräldradagar brinner inne, till skada för barnen.
När han säger att dagar ”brinner inne” låter det som något som bara händer. Men det han menar är att pappor skulle välja att inte vara hemma med sina barn om systemet förändras.
Ett av Hägglunds huvudargument mot individuell föräldraförsäkring är alltså att föräldrar inte klarar att göra de val som är bäst för deras egna barn.
Självklart har PIFF högre tankar om svenska män.

Spelar ingen roll hur höga tankar ni har. Fakta är fakta. Tid kommer att frysa inne.
Och är det rätt att offra barns tid med föräldrarna på ett ideologiskt altare?
Jag har ändå svårt att tala om abstrakt ”tid” som gör saker. Jag tror att det är personer som väljer och handlar. I detta fall män. Om de gör som du tror att de kommer att göra, vilket altare offrar de isåfall tiden med sina barn på?
Jag vill inte ta ifrån dessa män ansvaret för hur de handlar mot sina egna barn. Det vore att inte se dem som vuxna människor.
Jan! du får gärna ”strunta” att ta ut dina pappadagar men då ska dem inte gå till din fru och därmed gynna ett ojämställt system där kvinnor får sämre möjligheter än män. Det är så det ser ut idag (fakta är fakta) och jag personligen vill inte att skattepengar ska gynna ojämställdhet.
Hur kan man som pappa INTE vilja uppleva och ta del av barnets tidiga uppväxt och knyta dem viktiga band som man faktiskt gör? Det är snarare frågan!
Frågan är inte vad jag personligen gör utan att vad man med stor säkerhet statistiskt kan fastställa i en stor population, nämligen att dagar fryser inne p g a mindre flexibilitet. Jag vill inte offra barns tid genom ett mindre flexibelt system. Gör det mer flexibelt istället, och låt andra än föräldrarna ta ut av dagarna precis som med VAB
Ni som förespråkar kvotering kan ju få få fronta ett barn vid vuxen års ålder som blev satt på dagis vid 8 månader, för att föräldrarna av olika anledningar inte fömådde att vara politiskt korrekta.
Det vore tragiskt om dagarna brinner inne för att föräldrar vill tjäna de där extra hundringarna i månaden. Värderar man inte tiden med sina barn mer än så?
Åter igen. Det går inte att moralisera över föräldrars val. Vi vet att ett mindre flexibelt system vad gäller vilka som får ta ut föräldradagar får som konsekvens att dagar fryser inne. Det är logiskt att det är så. Öppnar vi upp ännu mer och låter grannar, mor och faföräldrar etc ta ut föräldradagar så blir det färre dagar som fryser inne.
”Systemet måste vara flexibelt” Hur kommer det sig att det alltid måste vara flexibelt så att pappan ”slipper” vara hemma? De som inte vill vara hemma hittar alltid förklaringar till varför det inte går. Långsiktig planering och flexibilitet från föräldrarnas sida möjliggör att fler dagar kan tas ut!
Vi måste bestämma oss för vad vi vill. Vill vi ha ett renodlat barnpespektiv så är det otänkbart att göra föräldraförsäkringen mindre flexibel. Vill vi blanda in jämställdhetsaspekten så finns det goda grunder för att kvotera mer, men jag anser att föräldraförsäkringen ska vara fredad ifrån jämställdhetsingripande, då barnperspektivet måste vara överordnat.
Att påstå att barnet behöver just sin pappa vid 6-12 månader är ju rent ut sagt löjligt. Barnet behöver en eller flera trygga vuxna personer. Det måste vare sig vara mamman eller pappan. Men att lämna barnet för tidigt på dagis är inte bra, vilket blir följden av en utökad kvotering i föräldraförsäkringen.
Sen kan man tycka att bägge föräldrarna ska ta lika stort ansvar, men om de nu inte gör det så ska inte barnen bli lidande av ett oflexibelt system.
Föräldraledigheten är till för barnen. Inte för att vuxna skall kunna sitta på höga hästar och peka på om någon/några inte är jämnställda nog då ledigheten plockas ut.
Flexibiliteten borde absolut inte försämras mer. Många kan inte fördela ledigheten jämnlikt. Tänk bara på alla dessa egna företagare, män eller kvinnor, som absolut inte kan lämna över till någon annan och vara hemma p.g.a. ekonomi eller sakkunskap.
Ska alla som inte kan eller vill dela ledigheten ”rättvist” låta bli att skaffa barn eller vara beredda på att kanske bara kunna utnyttja delar av sina föräldraledighetsdagar ?!? Dessa människor har ju också betalat in en massa skatt som finansierar systemet.
Alla är inte lika, vill inte samma saker eller har samma föutsättningar. När ska folk på vänsterkanten fatta det ? Eller strävar de fortfarande på känt maner att likrikta alla utan att låta folket själva välja. Risken är väl stor för det !
Lita på folket !!!
Johan, du undrar: Ska alla som inte kan eller vill dela ledigheten ”rättvist” låta bli att skaffa barn?
Det handlar ju inte om siffror och millimeterrättvisa mellan könen, det handlar om att män väljer bort att vara tillsammans med sina egna barn. Kvinnor som vet med sig att dem inte har tid eller inte klarar av att ta hand om ett barn, väljer att inte skaffa barn. Simple as that! Varför tycker en del män att de både ska ha kakan och äta upp den? Barn = ansvar, och så borde det vara inte bara för oss kvinnor!!
Hej Helene
Nu måste du nog tänka ett varv till. Ifall man inte kan dela med sig av föräldraledigheten till den andre föräldern så har ju kvinnan i ditt exempel, hon som känner att hon inte har tid med barn eller klarar av att ta hand om ett barn (ekonomiskt?), aldrig en chans att kunna skaffa ett barn eftersom hon inte kan ge sin man sina föräldraledighetsdagar. För, håll i dig nu, det finns faktiskt ganska många svenska män, bl.a. jag själv, som gärna stannar hemma med barnen.
Ifall vi får dela med oss av våra dagar så låter vi varje familj utgå från deras speciella förutsättningar. Föräldrarnas oerhört viktiga tid med sina barn skall inte schabblas bort i någon jämlikhetshysteri. Barn skall inte behöva vara på dagis då de knappt är 1 år gamla bara för att deras ena förälder inte kan vara föräldarledig, oavsett ifall detta är mamman eller pappan.
Jag är den förste att skriva på om jämlikhet mellan könen och tycker t.ex. att det är ofattbart att kvinnor och män fortfarande inte har lika lön för lika arbete men att använda föräldraledigheten, i slutänden barnen, som slagpåse i denna strävan är så fel det kan bli.
Barn är ett jätteansvar och helst skall ju båda föräldrarna bära det ansvaret jämlikt. Naturligtvis. Men kan/vill man inte detta så ska inte barnen straffas med att få mindre tid med sina föräldrar oavsett ifall detta är tid med mamman, pappan eller helst båda.
Ang. ”barnperspektivet”
Ni som krampartad griper fast vid er önskan att leva som man gjorde under stenåldern, stormaktstiden och förra seklet genom att hänvisa till barnperspektivet missar hela poängen: barn blir någon gång i framtiden vuxna. Det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen framhävs i all typ av forskning som den största enskilda orsaken till ojämställdheten på arbetsmarknaden (varför har redan diskuterats) som i sin tur skapar ojämställdhet hemma, skeva maktförhållanden osv. I detta samhälle ska barnen växa upp och bli vuxna. Om vi håller fast vi detta system kommer de fortsätta att växa upp i samma ojämställda samhälle. Och med 50 procents sannolikhet är ditt barn dessutom tjej och drabbas då extra hårt (även om män också nog lider under detta system…).
Om man tittar upp och ser skogen för alla träd… – eller hur man nu säger – så är det uppenbart att individualisering är det bästa, även ur barnens perspektiv.
Hej, Jag är tvåbarnspappa , har inte haft nån större lust att vara hemma med mina barn allt för länge, jag tycker det är rätt trist helt enkelt. Min fru däremot vill gärna vara hemma med våra barn och hon uppskattar det. Jag upplever att det är flera som tycker så men faktiskt inte vågar säga det pga det inte är korrekt är tycka så, ni använder er ju av en hel del moraliserande argument i debatten. Jag känner mig trots detta inte som en dålig far och min fru känner sig inte förtryckt. Hejhej